fredag 27 februari 2009

Föräldrahelg!

Idag kommer mamma och pappa hit! Pappa är lite sjuk men han ska ta sig hit ändå. Vi ska dricka fredagsöl, åka till IKEA, åka till Pers morfar och mormor, gå på teater, gå på stan. Äta gott och dricka gott. Det kommer bli en jättebra helg! Jag är nog snart en synonym för familje- och hemkär bland folket här i Uppsala.

I och med bloggen kan man tydligt följa mina humörsvängningar. Det gillas icke.

torsdag 26 februari 2009

En trött städkärring skriver...

Ingen har förstått mig när jag sagt att jag INTE vill ha ett badkar (vilket jag har). Alla verkar tycka att det är mysigt, skönt och så vidare. Om ni hade varit jag idag, så skulle ni inte heller vilja ha ett badkar. Ända sedan vi flyttade in här har jag haft på känn att de som bodde här innan inte tagit det här med flyttstäd på allvar. Idag fick jag sannerligen vatten på min kvarn. Jag har verkligen gruvat mig inför att städa under badkaret, men kände att jag inte kunde vänta längre. Efter mycket möda och besvär fick jag bort den avtagbara framsidan på karet och kunde få mig en ordentlig titt under det. Jag fick rysningar och kände bara fy fan vad äckligt! En tjock och ingrodd brungrå hinna täckte hela golvet. En gammal och skitig tvättsvamp låg fastklistrad. Tassarna på karet var lika vidriga. Jag fick ta moppen och en liter rengöringsmedel och börja skrubba. Och jag skrubbade och skrubbade och skrubbade. Kan tilläggas att jag antingen stod på alla fyra eller låg ner för att komma åt. Nu ska jag inte dra ut på denna historia mer. Men det var fruktansvärt och trots min städning så blev det inte helt fräscht.

JAG GILLAR INTE ENS ATT BADA BADKAR!

onsdag 25 februari 2009

Jag är nog inte lärarnas favoritstudent.

Idag kom min sanna attityd gentemot föreläsningar upp till ytan. När jag åker hem till Leksand på ett slags lov kommer jag att missa två föreläsningarna. Detta tänkte jag anteckna i min kalender genom att skriva just missar nedanför anteckningarna om respektive föreläsning. Men medan jag tänkte missar så skrev jag istället SLIPPER.

Förra veckan hamnade jag på samma träningspass som en av mina föreläsare (alldeles bakom hennes vickande stjärt dessutom). Jag vet ännu inte om nästan föreläsning med henne kommer blir roligare eller bara värre.

tisdag 24 februari 2009

Dagen blev räddad.

Älskling överraskade mig med att köpa semlor. Efter en semla och en sväng på gymmet blev dagen inte så eländig ändå.

Optimist javisst?!

Den här veckan har börjat sisådär. Inget dåligt har egentligen hänt, men jag känner mig energilös på något sätt. Jag har bland annat spenderat alldeles för mycket tid åt slösurfande... Bloggar, facebook, IKEA, asos, bilddagboken och så vidare och om och om igen. Oerhört inspirerande. Ni märker ju själva vilken enorm inspiration som ligger bakom detta inlägg.

Det enda jag kan tillägga är att jag för tillfället hatar att cykla. Samma väg varje dag. Hjulen sprutar snö på mina skor. Dolda isfläckar ligger och bara väntar på att få mig att ramla och slå halvt ihjäl mig. Människor går bredvid varandra och täcker hela vägen (med noll uppsikt för eventuella cyklister som kan vilja åka förbi), plus att de tittar konstigt på mig när jag säger "ursäkta" och tränger mig förbi.

måndag 23 februari 2009

Knapert, men ändå inte.

Den här månaden har jag verkligen fått känna på hur det är att vara student. Med diverse räkningar i början på månaden försvann nästa alla pengar. Nu har jag inte ens tillräckligt för att ta ut en hundralapp, vilket i och för sig inte är unikt för en student, men jag har inte riktigt vant mig ännu. På onsdag kommer i alla fall pengarna! Tills dess får jag nöja mig med att shoppa till mamma som skickat med pengar för att jag ska inhandla en fin tröja på indiska till henne (den vita på bilden). På så vis får jag åtminstone gå runt och kika och låtsas att jag shoppar åt mig själv. Men men, jag har i alla fall pengar till mat och kaffe i kafeterian, det är det viktigaste.

söndag 22 februari 2009

AJ, min rumpa!


Samma stol, samma rumpa under alldeles för lång tid. Utan pauserna till toaletten och köket skulle jag nog haft sittsår nu. Ibland kan jag faktiskt fundera på om jag borde börja plugga lite mer på vardagarna istället för att slippa sitta en hel söndag.

Jag var elektrisk och ville bara dansa!

Igår fick jag se hemma på TV. Leksand skötte sig väl ganska bra tycker jag. Kvällen blev annars inte riktigt som planerat. Vi skulle ju dansa! Men ingen nation hade någon dans att erbjuda oss. Det blev mest en rundvandring, en öl på en pub och till sist hamburgare på Max. På Max hade vi väldigt trevliga bordsgrannar. Två killar på ena sidan som såg ut som att de hade sålt smöret och tappat pengarna, helt knäpptysta satt de. På andra sidan två killar som var så fulla att de satt med sina huvuden ända ner i bordet, tills den ena fick för sig att dra ner byxorna och sätta sig på en annan bordsgranne som satt och sov eller totalignorerade allt runtomkring (även en röv i nyllet). Just ja, en annan kille skrek mest "vad har jag beställt? varför fick inte jag en läsk? såg du när de där engelsmännen ville slå mig när jag kallade dem cunt balls?". Jag skulle inte vilja jobba på Max.

lördag 21 februari 2009

Synden straffar sig själv.

Det åts en hel del god mat igår. Det dracks en del också. Trots detta kände jag mig pigg imorse och begav mig till Friskis för ett pass. Så här i efterhand skulle jag kanske väntat med träningen ett slag. Jag svettades som en gnu, var antingen före eller efter i varje steg, höll på att fälla mig själv vid ett flertal tillfällen och var allmänt snurrig. Men men... Ikväll blir det fest igen!

Jag bjuder på denna konstiga vinkel. (Kort från igår).

Allas vår Carola!

Igår blev jag påvisad ett youtubeklipp med Carola som jag missat. Klippet innehåller en ljudupptagning från när Carola håller en predikan för Livets Ord. Det är helt sjukt och sjukt roligt! Klippet kommer från 100 höjdare med Filip och Fredrik. Man behöver inte bry sig om bilden, bara ljudupptagningen! Lyssna här.

fredag 20 februari 2009

Mamma upp i dagen!

Jag sitter nu och avnjuter en fredagsöl i min nystädade lägenhet. Precis som min mamma älskar att göra. Den avnjuts dock ensam, då Per tog tåget till Leksand och lämnade mig som gräsänka i helgen. Under några veckors tid har öl inte smakat så gott som den brukar. Jag har varit rädd att jag fördruckit mig, och att jag och öl aldrig ska få samma relation igen. Men jag kan nu, med stor lättnad, tala om att den smakar väldigt gott igen. Vi behövde kanske bara en paus - ölen och jag. (I och för sig tog vi aldrig en paus, men men...) Ikväll väntar trerätters igen! Är jag i himlen? Denna gång ska den avnjutas hos mina nästansläktingar här i Uppsala. Jag ska stå för förrätten. Ni som känner mig vet att jag inte är guds gåva till spisen, men några skagenmackor ska jag förhoppningsvis klara av. Skagenröra i mitt hjärta!

torsdag 19 februari 2009

Tanken var god, men jag var för virrig.

Vi befinner oss i skolan. Jag och mitt arbetslag ska äta lunch. Vi ser ett ledigt bord. Alla utom jag lämnar sina väskor vid bordet och går mot microvågsugnarna. Jag vågar inte lämna min väska på grund av diverse värdesaker (bland annat 1000 kr som ska gå till teaterbiljetter). Jag stoppar in maten i micron. Tar min väska och går till toaletten. Färdig. Killen i mitt arbetslaget går in på toaletten efter mig. Återvänder till micron. Maten är inte varm än. Jävla micro! Killen från arbetslaget kommer in för att hämta sin mat. "Jag tog med din väska från toaletten", säger han. Herregud.

URRGH

På gymmet idag hade jag verkligen svårt att hålla mig ifrån att skratta. I en träningsmaskin bredvid mig och Per ansträngde sig en man så hårt att han gav ifrån sig mycket roliga ljud. Det händer ganska ofta att muskelbyggarna stånkar och stönar, men det här var det roligaste ljudet hittills. På väg hem från gymmet försökte jag och Per återge ljudet med tanke på hur jag skulle kunna skriva det här på bloggen. Några förslag: Aaah, urgh, hurgh, huuuh... Men inget klaffade direkt. Per funderade på saken medan han duschade och kom då fram till att han låtit som en flåsande/stånkade noshöring. Eh. Jag får inte automatiskt fram ljudet av en flåsande noshöring. För lite ytterligare hjälp på traven kan ni tänka er ljudet som en blandning av en noshörning som flåsar, föder barn, får orgasm och lyfter något jättetungt. Okej, nu börjar det gå över gränsen. Han lät roligt. Punkt slut.

Laddar upp några bilder från igår, så att ni får ett hum om vad jag var ute på!

Onsdagskväll på "Värmlands"!

Värmlands Salonger var jättebra! Det var grymma sångare/sångerskor, duktiga dansare och fantastisk mat. Min kompis var bäst så klart!

Jag vill också säga att jag är hemskt ledsen att jag undanhållit denna viktiga information för min familj, men jag var säker på att jag nämnt det. Har ni kommit över chocken? Känner ni att ni har koll på mig igen nu?

onsdag 18 februari 2009

Värmlands salonger - en (bättre) variant av Wallmans!

Dagen idag kommer bli en intensiv, men rolig dag. Först är det skola ända till 17.00. Cykla hemåt i 100 km/h. Duscha. Iväg till Värmlands Salonger! Väl där väntar trerätters och uppträdanden. Det kommer bli grymt skoj!

tisdag 17 februari 2009

Frisk och svettig.

Jag är nyss hemkommen från ett pass på Friskis och Svettis. Ledaren var en man, vi kan kalla honom Kent. Jag har nämnt honom förut. Det är han som älskar "sitta-på-häst-och-hålla-tyglarna-och-föra-händerna-uppochner-och-hoppa-sidledes"-steget. Min syster upplyste mig om att steget ofta utövas till Rednex. Idag gjorde han ett likande steg, men istället till låten Lilla fröken Fräken (eller Lilla fröken Elina som man också kan kalla den).

Funderingar under passet: "Tvättade jag inte händerna efter matlagningen? Mina händer stinker bacon", "Oj, vilken tatuering den där tjejen har... Kanske ska jag tatuera mig...", "Kan inte svettet i pannan fånga upp mitt babyhår så att det slipper fladdra i vinden!?", "I helgen ska jag dricka rödvin" och så vidare.

Hej familjen (och alla andra som kanske finner det intressant att titta på kort på mina syskon och syskonbarn)! Det finns nu lite kort på bilddagboken från helgen...

Tycker om eller inte?

Jag vet inte hur många helt oplanerade dagar jag sett fram emot, sedan när dagen väl är där blir jag mest rastlös. Jag vill ha en snus, men när jag har haft den under läppen ett tag så ångrar jag mig ofta. Den rinner ju, och är det så gott egentligen? Åka tåg! Åh, så skönt och mysigt. Tid att läsa, fika, vila, titta på fina miljöer. Efter tio minuter har jag fikat klart, läsa klarar jag inte länge utan att somna och ute är det mörkt. Jag ser bara mig själv och fula SJ-säten. Framme snart? Gå en ensam långpromenad är en annan sak. Egentligen vill jag bara komma hem igen och dricka kaffe.

Det märkliga är att jag längtar efter dessa saker igen och igen. Inför varje ledig dag, innan varje snus. Jag måste ju tycka om det på något plan ändå.

Helgen!

Jag har varit i Leksand i helgen och fått mig en dos av allt det bästa som finns där. Familjen, Hanna, skog, snö, god mat och fika. Det känns underligt att ha två "hemma". Jag åker hem till Leksand och hem till Uppsala. Det är inget klagomål, även om jag många gånger känner mig splittrad. Foton från helgen kommer. Jag har egentligen inte ens tid att skriva just nu... Snart skola!

onsdag 11 februari 2009

Fy bubblan.

Man tror inte att en timme gör en sådan stor skillnad, men ack vad man misstar sig. Att sluta skolan 16.00 eller 17.00 är VERKLIGEN skillnad. Idag kom jag hem strax efter fem, gjorde en tomatsoppa, åt och fortsatte sedan att skriva på min bokreflektionseexaminationsgrejsimojs. Vips är klockan nästan halv åtta, och nästan hela kvällen har gått (om man som mig vill gå och lägga sig vid 22.00). Jag tror jag skiter i att stressa iväg till gymmet för att svetta ur mig på cykeln som jag tänkt. Möjligtvis hinner jag dra några drag med mitt gummiband. Men framför allt så ska jag packa mig redo inför hemfärden imorgon. Ohlala! Jag kommer förmodligen bli frånvarande här på bloggen några dagar, då jag ska ägna mig åt tokpussning på mina syskonbarn.

Årets fest och morgonbesök!

Ölen blev vatten. Dansen blev en nachotallrik. Lugn, jag var inte för livad, men vi kom inte in på nationen där vi skulle in och dansa. En ut, en in var det som gällde. Istället fick vi gå till en tom pub, där jag blev tröttare och tröttare. Vid 23.15 var jag hemma. Dock är jag rätt glad åt det nu när en lång skoldag väntar.

Imorse knackade det på dörren innan åtta. Jag låg fortfarande kvar i sängen och viskade till Per, som stod och gjorde gröt, att det knackade och han fick lov att gå och öppna. Det gjorde han, och in kom vår hyresvärd. Han skulle pumpa i handfatet då vi haft lite stopp där. Först har vi väntat i ungefär en vecka, sen kommer han en morgon innan åtta. Hallå, vi är faktiskt studenter! Hur som helst så fixade han det, vilket var mycket skönt. Inifrån sovrummet kunde jag höra hur han pumpade upp "en skruv", som han sa. Per kom sedan in med ett örhänge jag tappade ner för flera månader sen. Han nämnde även mycket hår. Jag har slutat borsta håret inne i vårt pyttelilla badrum nu.

tisdag 10 februari 2009

"Öl, öl, öl", säger norsken i Arn och jag likaså.


Försvarets hudsalva i ett glas med öl. Detta ska inte hända ikväll. Det berör alltför värdefulla ting.

Fri som en fågel...

... Eller inte. Jag har seminarium både imorgon och på torsdag som kräver en del arbete (alla seminarium gör inte det). Hur som helst så är tentan gjord! Det bugar, tackar och dansar jag för. Det kändes som att det gick bra, men man vet ju aldrig riktigt.

Gud vet allt jag tänkte på innan jag lyckades somna igår. Jag ville ju inte tänka på tentan, så istället tänkte jag på: kläder, barn, (upp och kissa), boende, jobb, tidsplanering och så vidare. Allt sånt där som man kan fastna i och tänka på hur länge som helst. Nu känner jag bara för att gå och vila en stund, men känner mig samtidigt för stressad för det. Och därför skriver jag blogg? AAAAAAAH!

måndag 9 februari 2009

Ten... Nej, jag kan knappt ta ordet i min mun.

Dagen idag består av korvstoppning. Elinastoppning. Jag trycker in allt jag kan hitta om fonologisk utveckling, scaffoldig, proximal utvecklingszon och så vidare. Nu känner jag mig utpumpad av allt inpumpande. Som grädde på moset/ölen på fredagen är jag nervös också. Jag ska avverka min första j**** salstenta imorgon. I M O R G O N. Tänk er "lilla" Elina i en stor aula, sittandes vid en bänk. Stirrig blick. Varm på vissa kroppsliga partier och kall på andra. Försvarets hudsalva, en banan, vattenflaska, penna, sudd och sen en pappersbunt som är en tenta. Min mage gör redan revolt.

Det är nog bättre att jag fokuserar på det som sker efter tentan - tentafesten. Ja, så får det bli.

Vårtecken!

Veckans tulpaner är rosa. Jag försöker variera mig. Hemma i Leksboda hade vi oftast tulpaner på bordet under våren, och det har jag tagit fasta på. Dock har jag insett att vi nog inte kan ha sådan "lyx" hela våren. En bukett på ICA kostar ändå 50 kr. Det blir lite motsägelsefullt när min standardfras under handlingen är: Hmhf, oj vad dyrt... Sen går jag och hämtar en väldigt nödvändig tulpanbukett. Men varje gång har jag i alla fall frågat Per om han vill att jag ska betala den själv, eller om den ska gå under vår gemensamma matkassa. Det sistnämnda alternativet har det blivit hittills. Det är ju väldigt trevligt att ha på bordet, har han sagt.

söndag 8 februari 2009

Söndagsfiness.

Jag och Per hade en riktigt romantiskt söndagsmiddag idag. Per värmde på resterna från igår i ugnen och åt sedan direkt ur formen. Jag åt två grillkorvar och en morot på en bädd av makaroner. Samtidigt som vi åt pratade Per i telefonen, och jag skrev på MSN. Efter middagen tog Per hand om disken. Själv lyfte jag inte på ens på röven utan ersatte bara tallriken med plugg.

Dagens ungdom...

Gårdagskvällen.

Jag tror faktiskt inte att vi egentligen gillade något av bidragen igår. Mest diss alltså. Men Emilia var ju söt, blev väldigt glad och var inte skitdålig. Alltid något. Vi tog fasta på det där med lördagsgodis. Jag åt chips, popcorn, choklad tills min mage kändes som en ballong, men jag sprack aldrig som tur var. Efter melodifestivalens tusen röstningsomgångar blev det film. Soffan blev en bäddsoffa. B fick återberätta handlingen hela tiden, då jag nog mest pratade och skrattade åt diverse saker (felvända strumpbyxor bland annat). Hur som helst - en mycket trevlig kväll!

lördag 7 februari 2009

Jag ska dansa i neon, för jag ljuger så bra!

Spotify* har spelat schlagerhits hela dagen (egentligen en timme högst). Jag har köpt Expressen med schlagerbilaga. Den lilaguldiga "schlagersjalen" är virad runt halsen. Är man inte besatt av schlager, kan man ju i alla fall låtsas. Men allvarligt talat så ska det bli väldigt roligt med schlagerkväll med trevliga vänner. Håna, dissa, dansa lite i soffan och äta lördagsgodis. Det enda som fattas är ett gott vin, men jag har en vit helg, vilket kan behövas ibland när man är student och en tisdag kan vara festdag likaväl som en lördag. Nu ska jag värma upp stämbanden! Lagom till att refrängen sjungs för andra gången brukar man ju ha lärt sig låten.

* En förklaring till de lite äldre som kanske läser bloggen (ta åt er ni som vill): Spotify är ett slags musikprogram som man lyssnar på online. Det är lagligt, man kan inte ladda ner därifrån, och där finns massa musik. Man måste dock få en slags inbjudan till programmet/tjänsten.

Idag behövs kaffe!

Efter ett träningspass på Friskis och Svettis och gott kaffe har det blivit dags för tentaplugg. Jag riktigt dansar av glädje över detta, eller inte. Jag har dessutom så himla svårt att hålla mig vaken när jag pluggar. Oavsett läsställning så vill huvudet falla ihop. Den enda ställningen som möjligtvis fungerar är att sitta vid matbordet, men då sitter jag istället med dålig hållning och får ont i ryggen. Det är kanske bäst att göra någonting annat istället? Nej, skärp dig nu Elina! PLUGGA PLUGGA PLUGGA!

fredag 6 februari 2009

Toppsnäcka?

När jag sökte på synonymer för pinuppa på word fick jag en del roliga alternativ: goding, sexbrud och toppsnäcka. Bilden visar dock bara en ängel med väldigt omfångsrika behag. Hon sitter på fönsterbrädet och vakar över oss på nätterna. Utifall det kommer några inbrottstjuvar är jag säker på att de blir så paralyserade av hennes charm att vi får tid att ringa polisen.

Ha en trevlig fredagskväll!

Vill du anställa mig?

Efter utbildning kommer jobb, förhoppningsvis. Jag har tänkt på det här med arbetsintervjuer, vilket är något helt okänt för mig. Än så länge har jag sluppit sådana och det är jag ytterst tacksam för. Framför allt så gruvar jag mig inför den eventuella frågan: Kan du säga en dålig egenskap hos dig själv? Nu menar jag inte att jag inte har någon dålig egenskap, för det har jag, men jag har ingen som låter bra att nämna på en arbetsintervju. För det första är jag en väldigt ängslig person. Jag oroar mig och blir nervös för mycket och ofta helt i onödan. Vem vill anställa ett nervvrak? För det andra är jag inte spontan - jag håller ganska hårt på mina rutiner och det jag har planerat. Flexibilitet är nästintill a och o när man arbetar med barn. Det gäller att hitta en dålig egenskap som liksom är bra också. En egenskap som kanske är dålig för en själv, men ganska bra i arbetet. Min syster sa (om jag inte minns fel) att hon ibland tog på sig för mycket, alltså hade lite svårt att säga nej. Detta är ju inte så bra för en själv med tanke på stress och så vidare, men arbetsgivaren tycker säkert att det låter trevligt med en arbetsmyra.

Ni ser, jag oroar mig redan för en eventuell fråga i en eventuell arbetsintervju. Dessutom planerar jag redan mitt svar. Som mormor skulle ha sagt: Ojeejooj...

torsdag 5 februari 2009

Alla är vi olika, som det så fint heter.


Idag lyssnade jag på Christer i P3. Dagens program innehåll Relationsrådet, där lyssnare får ringa/maila/smsa in om sina relationsproblem. Min spontana reaktion över tre av frågorna de fick var: HERREGUD!
1. En tjej mailade in angående hennes mamma som typ blivit besatt av sin hamster. Mamman ställde om sin dygnsrytm efter hamstern (alltså vaken på nätterna och sover på dagarna?).
2. En kille på 20 år (han lät som 40) ringde in och hade problem. Han var tillsammans med sin kusin, men kusinens föräldrar lät dem inte träffas. Stackarn lät bara så hopplöst förvirrad och konstig, men han brukade ju prata med någon på "socialen", som han nu även fått lite tips av privat.
3. En kille skrev in och berättade om att han upptäckt att hans flickvän åt snorkråkor. Han vågade inte riktigt säga något till henne för då skulle hon nog bli arg. "Måste jag acceptera detta?".

Detta är kanske inget att varken skriva eller skratta åt, men jag gör det ändå. Det mest lustiga är det där med snoret. Han tror att hon ska bli arg? Eh, vad sägs istället om att hon skulle/borde skämmas så in i...? Det är ju bara för snuskigt. Är jag hemsk om jag säger att jag nog skulle dumpat henne på en gång? Jag känner bara att hela min bild av en person skulle förändras om jag såg denne äta upp sitt snor.

En slags semla.

Årets första semla är köpt, uppäten och... Nej, vi stoppar där, ni vet alla vad som händer med mat som ätits upp.

Semlan var jättegod! Dock var den lite annorlunda från en vanlig semla. Den hade inget "lock", inte heller någon grädde och inte ens någon mandelmassa faktiskt. Den var mer som en bulle med vaniljkräm - en solbulle.

Allt var inte en lögn, för jag har faktiskt köpt en semla. Till Per.

Here we go again...

Är ni beredda att ge mig en ny bloggchans? Jag har noga övervägt för- och nackdelar med att återuppta mitt bloggande (som sist höll i sig ett par veckor), och har nu bestämt mig för att göra ett nytt försök. Jag förstår om ni fortfarande är bittra efter min förra bloggs hastiga död, men om denna går mot samma öde så lovar jag att åtmistone tala om det i förväg.