Juldagen och annandagen

På juldagen var det dags för julafton nummer två. Vi tog en familjebild. Att få alla att se hyfsat glada ut, inte göra någon grimas och inte blunda på en och samma bild är inte så lätt. Speciellt inte när några i familjen nästintill inte kan hålla ögonen öppna på bild, vare sig det är blixt eller ej. Jag som skötte självutlösaren fick platsen längst fram och ser ännu större ut än vad jag är. Hur som helst. Det ska inte vara perfekt, det ska vara precis som det är.

Nytt för i år var att vi åt kalkon istället för skinka och att vi spelade frågespel när barnen lagt sig. Det var lyckade koncept, förutom viss frustration när två lagkamrater inte var överens om svaret, men den ena lät sig övertygas av sin tvärsäkra lagkamrat som sedan visade sig ha fel. Ni fattar grejen. Jag tar med mig "atomer" och "reptiler" från den här julen, som två förvägrade, men rätta svar. 

Morgonen efter kvällen före. Lätt mosiga, men glada ändå. Speciellt barnen (och Andreas) som fick sitta på en kälke bakom skotern. 

P.S. Bilderna blir klarare om man trycker på dem.

Självaste julafton

En julafton med mer mat och julgodis än vad som är möjligt att äta, förstås. En julafton där jag fick fler julklappar än anat, något som också känns bekant. En julafton med det återkommande bekymret att få till en trovärdig tomte på grund av underliga tomtemasker och barn som blir äldre. En julafton där jag somnade nöjd, glad och med ett sparkande pyre i magen.

I en bubbla

Väl i Leksand hamnade jag snabbt i en julbubbla. Här inne finns mest granar, julgodis, tjockbulla, vila och klappar. Jag mår bra i bubblan och bloggen får vila några dagar (få läser ändå i dessa tider och det med all rätt).

God jul!

Jullov och bilägare

Idag får min klass jullov och jag med den. Mitt första jullov som lärare, det känns stort och fantastiskt skönt. En annan skön grej är att vi idag köper bil. Har sett framför mig hur vi måste åka taxi (eller kanske cykla eller gå) till förlossningen, men nu slipper vi det. Har aldrig lagt så mycket pengar på något tidigare, så samtidigt hugger det till i min snåla sida. Jag är en sån som har apelsinklyftor och saft med mig på bio (hade det igår, men det berodde faktiskt på att jag tycker det är gott också. Köpte dessutom popcorn). Men väl i Falun och med ett barn känns det för opraktiskt att inte ha en bil. Åter till jullovet. Jag ska iväg på julavslutning för elever och sen för personal och sen, SEN får jag jullov. I eftermiddag puttrar vi mot Leksand och julfirande, i vår nya bil.

Julmatsknytis

Igår var jag och Per på julmiddag. Runt 25 personer i ett studentkorridorskök var vi. För de flesta var det snaps med julmat till och inte julmat med snaps till. Och snuskiga visor, som fick roddfestsånger att nästan kännas beskedliga, fanns det gott om. Mitt i allt är de där ultunesarna (läs: Pers trevliga kursare) noga med vett och etikett, så nu tror jag att jag vet hur man ska titta när man skålar. Vänster, höger, rakt över, drick, rakt över, höger, vänster? Allt som allt en mycket trevlig kväll (för en som inte dricker snaps också)!

Veckan som kommit och snart gått

I måndags klippte jag håret. Frisören var frispråkig och frågade mig om jag skulle föda vaginalt eller med kejsarsnitt. Han visade även en bild på sitt barn och berättade mer än vad jag riktigt ville höra om hans liv. I tisdags åt jag blodpudding till middag för andra gången på två veckor, för järnets skull. Med en munsbit kvar fick jag en kväljning. Barnmorskans förslag att äta blodpudding NÅGRA gånger i veckan kommer inte bli av. 

Utöver detta har Per återvänt till boet, jag har börjat skriva om min graviditet (äntligen), jag har fått klart med jobb i januari, nästan börjat gråta när en elev spelade tvärflöjt på skolans luciatåg och deppat över en felskickad klänning.

Mest psykiska besvär

Graviditeten har varit skonsam hittills. Inga direkta krämpor, inga åderbråck och inga vätskefyllda kroppsdelar. Peppar peppar, ta i trä. Det här med föräldrapenning gör mig dock alldeles vimmelkantig. Ska fylla i en sån där blankett om nuvarande anställning och det i sig är inget problem, MEN denna anställning täcker bara två månader. Resterande tid har jag varit timvikarie, dels i Leksand och dels i Uppsala. Jag vet inte hur de beräknar eller tar reda på var jag tjänat under de senaste 240 dagarna eller vad det är och blablablaaa... Äsch. Bäst att jag ägnar mig åt det jag gör bäst: äter kvällsmat.

Andra advent

Lite av ett hastverk (och lite snålt med snö), men charmigt ändå enligt mitt tycke.

Hyacinter, pepparkakshus och polkagrisar. Det luktar jul här hemma. Och det är verkligen att föredra framför avloppslukten som ibland kan anas från vårt gamla badrum. Dagen idag har känts lång. Inte för att jag haft tråkigt, utan för att jag vaknade ungefär klockan 06.00. Jag försökte somna om, samtidigt som en liten del av mig gillade att vakna tidigt och känna att jag hade en massa dagtid framför mig. Tid som bland annat kan fyllas med att ställa fram vår kitschiga tomteorkester, vilket jag ska göra nu. Det är de som bor i huset nämligen.

Mammabesök

Mamma var här i december även förra året.

Per är i Leksand och jobbar i en vecka, men blev snabbt utbytt här i lägenheten. Mamma kom igår och håller mig sällskap (och går på kurs och julklappshandlar). Per lagar gärna potatisgratäng och rödvinssås medan mamma föreslår att vi köper pizza till fredagsmiddag. Både och uppskattas av mig, bara jag slipper laga.

Andra december, första advent

Småtussarna i familjen. Kan tillägga att Odin hade ett lila underställ på sig och att Gustaf dagen innan hade en stor rosa fluga.

Första ljuset tändes. Vi fikade innan frukosten knappt lämnat munnen, såg skidor/halvsov i ett rum uppvärmt av lek, promenerade med ömma lår, frös halvt ihjäl på julmarknaden (Per) och åt thaimat och för mycket mjuk pepparkaka hemma hos Jonna och Jonte. Fin första advent.

Första december, adventsmiddag

Lite brusigt och dant, men vad gör det om hundra år?